En ny bok om intonation av André Oorebeek. Underbart bra att den kommer ut. Jag har alltid lyckats missa när André håller sina föreläsningar i Norden, men nu har jag chansen att läsa och se vad han har att säga om intonation.
När man talar om intonation av pianon och flyglar handlar det om klangfärgerna i instrumenten, och hur man kan behandla hammarna till att ge det man önskar. Det finns många olika tekniker, och eftersom alla hammare är lite olika, och pianot slits under sin livslängd måste pianoteknikern behärska mycket teknik och kunskap för att kunna jobba med intonation.
Intonation är ganska svårt att lära ut, då man hela tiden tar nya beslut och går vidare i processen baserat på vad man hör och hur det känns i handen. Hur kan man lära ut det? Men jag tror att boken “The Voice of the Piano” är en utmärkt guide.
Allting går tydligen att göra när man är ung och begåvad och har tillgång till en stor lada? Och flygeln låter ganska bra också, bättre än vad jag förväntade mig när man ser storleken.
Nu måste jag bara få veta lite mer tekniska specifikationer..
Jag hittade en fin hemsida idag med självspelande pianon. Kolla gärna här för flera vackra bilder och lite mer om självspelande instrument och deras historia. The Pianola Institute. Det här var dåtidens ultraflådiga hemmabioanläggning.
Häromveckan var jag i Stockholm och besökte Steinway Gallery och Yamaha Pianocenter. Jag håller på att orientera mig lite på olika märken och priser, och det är alltid roligt att provspela instrument!
Här följer lite bilder från min resa så du kan följa med mig på vägen.
Vi börjar med Steinway Gallery. Här får man gå på röda mattan och se flyglar från Steinway & Sons, Boston, Essex och Kawai.
Massor med instrument att prova. Vilket ska jag börja med?
Steinway & Sons logotype och Fredrik Almeby, servicetekniker.
Vacker röd flygel! här nedan följer lite bilder på Kawaimekaniken. Continue Reading »
Mitt eget pianospel utvecklas lite långsamt, vi kan säga att det går i snigelfart. Sedan en tid tillbaka övar jag på Bachs Italienska konsert, första och andra satsen men det går långsamt och då behöver man lite inspiration på vägen. En pianist tipsade mig idag om en inspelning av Maria Yudina på youtube. Jag blev så jätteglad för detta tips, så kul att höra något nytt som jag aldrig har hört förut.
Maria var Stalins favoritpianist och enligt rykte så hörde Stalin en radiosändning med henne när hon spelade Mozart´s 23:e Pianokonsert och krävde genast en kopia på stycket för grammofon. Problemet var bara att det var en livespelning som han hade hört på radion så det fanns ingen inspelning! Radiostationen lovade att en kopia skulle sändas över genast. Panik utbröt och musiker väcktes upp mitt i natten, en dirigent tillkallades och Maria Yudina var på plats. Fruktan var stor för denne starke ledare känd för att inte ge nåd. Under all denna press klarade inte dirigenten av att fullfölja inspelningen, en andra och till sist ytterligare en tredje tillkallades för att slutföra jobbet i gryningen. Och sedan kunde inspelningen levereras med kurir till Stalin som till allas lättnad inte kunde höra någon skillnad från livekonserten. Enligt rykte dog han 1953 med tonerna till denna konsert snurrande på sin grammofon.
Det finns en del fina inspelningar med på youtube här nedan och följ gärna länken till en annan hemsida med mera om Maria:
Och om någon därute kan tipsa mig om er favoritinspelning av Bachs Italienska Konsert får ni gärna höra av er med tips!
Det är en klart läsvärd bok om pianot, flygeln och dess värld skriven av T.E. Carhart. Handlingen utspelar sig i Paris och är i romanform även om jag egentligen tycker att det här är en ren faktabok som täcker allt från pianoköp, pianohistorik som följer den tekniska utvecklingen av instrumentet såsom musikhistorien. Vi får titta in under locket på alla sätt och vis och se alla parterna runt flygeln, både tillverkarsidan och pianisten, pianopedagogen och pianoteknikern. Här utelämnas inget, inte ens att man kan moppa sitt trägolv varje dag för att höja luftfuktigheten i rummet eller att pianostämmare kan vara lite tvivelaktigt nyktra på eftermiddagen!
Framför allt handlar det om huvudpersonens lust att återuppta sitt pianospel och sin personliga relation till musiken. Och det tycker jag är en jättetrevlig tanke, att var och en av oss kan utöva musik på vår egen nivå och njuta och uppskatta det.
Den här boken rekommenderar jag till den som är musikintresserad och gärna vill se in i flygelns sfär och få en helhetsuppfattning av instrumentet samt njuta av den romantik som omger gamla pianon.
För mig som tekniker är boken lite tråkig eftersom jag skulle kunna ha skrivit stora delar själ men absolut inte lite vackert som T.E. Carhart som har en fantastiskt skrivspråk. Utgåvan som jag läste är på engelska, om den finns på svenska vet jag faktiskt inte men den var relativt lättläst tycker jag ändå.
Nu har jag äntligen läst ut 
87 år gammalt. Jag tycker det är...
